För fin för fotfolket

Lägenheten är ett kaos. Men jag väljer att se det som att ett rörigt hem egentligen bara är ett bevis på ett rörligt intellekt, och att det därmed i förlängningen betyder att jag inte är så dum som jag ser ut. Dagen har flytit på precis som jag förutspådde. En morgon med Stig och Yngve Frej, ett seminarium jag freestylade mig igenom utan större problem, satte favoriten Sandra i en prekär situation och satt sen mest och njöt över hennes tungomål. Ur norrlänskan från Abisko. Vackert.

Fick besök idag. Av en fjäril. Den flög runt mig ett tag, sen satte den sig på skärmen. Den var vacker, den trodde det var vår. Jag visade ut den i solen igen. Lät den i sin enfald tro på våren och livet. Inom ett par timmar har den frysit ihjäl, och dess färger misst sin glans. Tragiskt ändå att något kan ligga i sin kokong så länge bara för att få leva en dag. Vackert ändå att den korta tiden tog mig ur min.

Nu bär det snart av till Sebbelicious för att dinera en fredagssupe bestående av blodpudding och bacon. Inte illa på min ära. Sebbe är alltid licka trevlig, och hans mat är bra mycket bättre än min. Kanske får jag träffa Vince också. Som att vara på jobbet fast bra. Underbart söt liten krabat.

Efter Middagen och tillhörande häng blir det att ta mig vidare Norröver till Godsägarens dotter. Titta till hennes miljoninvestering, skruva ben på Ikea bord, insupa själslig närhet. Mäta djup inte i sinne inte kropp...

Stig, Yngve Frej, Fjäril, Art Brut, Kaiser Chiefs, Sebbelicious och Godsägarens dotter... Detta är sannerligen en bra dag.